Lycka är alla buffar och puffar från Liten

Jag är så otålig på att få träffa Liten nu!! Vill inte ha henne inne i magen längre, hon ska ligga i min famn! Hon gör sig ständigt påmind med sina puffar, starkare än sin bror, jag vågar tro att det är en stark liten person därinne.

Blir galen av att tänka på att jag i princip kan vara gravid en månad till.... Samtidigt lite nervös över förlossning, kommer jag klara det, klarar Liten det? Det går, vet att det går, och jag har inte ett medicinskt ansvar för Liten under förlossningen.

Ser målbilden framför mig, trollet som kommer och ser sin syster för första gången, "åka hem kläderna" som köptes när vi fick veta att det var en liten flicka, hemma - hela familjen samlad.

Lycka är att inte göra någonting

Detta är ju bara en halv sanning.... Men ibland är det faktiskt ganska skönt att ha några timmar där man inte gör något måste utan bara t ex vilar och läser.

Lycka är ett bra bakresultat

Bakade till mina kollegor idag, jag blev nöjd med resultatet och jag hade en trevlig stund med dem.

Lycka är Liten är på rätt plats igen

Idag har Liten bökat och stökat i magen, har gjort ont att gå och stå. Hos barnmorskan visade det sig att hon har lagt dig rätt igen! Skönt! Nu slipper vi tänka på det.... Vi har dock kvar tiden på Danderyd på fredag utifall hon vänder sig igen. Barnmorskan på mvc konstaterade också att hon ligger lite under på kurvan även om hon inte tyckte det var alarmerande.

Lycka är att man blir starkare av varje erfarenhet

Mycket av min tankeverksamhet går nu till vad som är rätt och bad som är fel gällande vändningsförsök och eventuella risker detta kan innebära för Liten och att om jag väljer att inte göra vändningen så blir det kejsarsnitt vilket jag dels tycker är läskigt och dels kommer att innebära att jag kommer vara ganska orörlig under ett par veckor. Hur vet man vad som är rätt?

Man säger ju att man blir starkare av alla upplevelser/erfarenheter man går igenom och detta väljer jag att tro på och känner mig lite tryggare med det.

Lycka är att det, trots allt, inte är så långt kvar innan Liten är här

Idag var det Danderyddag, dvs nya ultraljud, CTG kurvor och läkarsamtal.

Liten som för 10 dagar sen låg fint med huvudet ner har nu valt att vända på sig och ligger på tvären. Kunde inte låta bli att börja skratta... Varför ska något vara enkelt?! Hon har tidigare också följt sin kurva fint men nu verkar det som om hon väger för lite, 9% under kurvan. Däremot såg CTG kurvan bra ut. Så nu bubblar oron upp igen.

Vi är inbokade för ett vändningsförsök på fredag men detta känns ganska obehagligt. Även om detta är något de gör varje dag så känner vi en oro över de minimala risker som är förenat med detta. Moderkaka som kan lossna, att Liten blir påverkad av Bricanylet, vi vet ju faktiskt inte helt vilken status hon har så hur kan vi vara säkra på att detta inte påverkar henne till det värre och om moderkakan lossnar och de måste ta ut henne är det inte bättre då att hon stannar inne ett tag till för att "tjocka på sig"? Bortsett från det så tycker jag att det känns obehagligt att att få hjärtklappning av Bricanylet och att de ska "bråka" med magen.

Tror att vi måste få några till svar innan vi bestämmer oss helt men just nu känns det som att vänder hon sig spontant så kör vi på med vaginal förlossning annars vill vi ha kejsarsnitt... trots de risker som det kan innebära.

Jag är så trött på att vara orolig! Det får vara nog nu! Men det är inte så lång tid kvar innan vi får hålla i henne... Det känns lättare att få ha henne i famnen, jag inbillar mig att vi kommer känna och se hur det är med henne då och det är lättare att hjälpa henne.

Lycka är att få njuta av museum i regnigt väder

Den svenska sommaren i år verkar inte vilja komma.... Det regnade idag igen. Så vi åkte till Naturhistoriska muséet, mysigt att gå runt där när det regnar men framförallt att se trollets lycka och upptäckarglädje när h*n rusar från monter till monter och berättar och pekar och trycker på alla knappar som finns.

Tänk vad mycket bättre och barnvänligare muséeumen är idag jämfört med när man själv var barn.